måndag 30 juni 2008

In these bodys we will live, in these bodys we'll die, if you invest your love, you invest your life

En antik bild på
Elin och Sanna
På grund av att gårkvällen bestod av en massa kaffe och skönt tjöt med Tarre och Bullen så var jag så uppe i varv när jag kom hem på natten att jag inte kunde sova. Istället kom jag på väldigt mycket bra idéer som jag inte riktigt minns idag. Jag trodde att jag mindes men när jag skulle berätta om hur genialiska de var för Elin och Sanna förut så kunde jag inte riktigt forma orden. Nåja, mycket verkar briljant klockan 3 på natten när man är mitt inne i ett kaffebuzz.

Mina muskler värker och småskakar och jag skyller allt på Elin och Sanna. Tvinga med mig på ett jävla bobypump-pass när jag har muskler som en fyraåring... (Jag vet att ni vill mig väl och jag älskar er egentligen för det, bara så ni vet)


söndag 29 juni 2008

Oh you're so silent Elin

Min vän Elin
Det är så skönt med helger då man bara är med människor som man älskar. När man fikar hemma, ser på gamla avsnitt av sex and the city, pratar om viktiga(och totalt oviktiga) saker och bygger drömmar tillsammans. Visst är det roligt att göra livligare saker också men ibland behöver man inget mer än sällskap av dem man tycker om.

Jag har hjälpt Elin att starta upp en blogg idag, Ohyouresosilentelin.blogspot.com
Kika gärna på den.

jag vet inte för allt i världen var min kamera har tagit vägen men jag borde skaffa mig en ny ändå. Jag kan ju inte flytta till London utan att ha möjlighet att dokumentera mitt liv där i bilder!

torsdag 26 juni 2008

Tell me now were was my fault in loving you with my whole heart



http://www.brightcove.tv/title.jsp?title=1519675234

Spola fram till ungefär 04.55. Varma kårar längs min ryggrad.

'The plural for elf is elves'


Kort uppdatering på hur det går med 'The history of love': Den kan mycket väl passa in på min lista över favoritböcker, om den gör det kan jag inte veta till 100 % än. Bara en mening som "His favourite punctuation was the question mark" förtjänar ju ett par sekunders gåshud på min arm.

Det mesta känns riktigt bra just nu men jag kan inte helt skaka av mig känslan att det bara är ett lugn före en storm. Fast det är klart, så länge vindarna är varma så gör det inget om det blåser. Det blir ju ganska tråkigt när det är helt vindstilla för länge.

Jag lunchade tillsammans med min barndomskompis Nathalie idag. I går efter jobbet gick jag in på Hallmans bokhandel för att hitta lite bra böcker som jag inte har råd med men hittade istället henne där vid kassan! Så vi bestämde att vi skulle ses i dag och jag blev distraherad nog mycket att jag kunde lämna butiken med minus på kontot. Vi har nog inte haft ett riktigt samtal med varandra sen högstadiet vilket gentligen är synd eftersom vi kunde hitta på jäkligt roliga saker i mellanstadiet. Vi hade alltid något nytt projekt på gång som vi brukade planara samtidigt som vi åt cola-float och tittade på Sunset beach. Bland annat planerade vi en alla hjärtans dag-fest som resulterade i att jag fick min första kyss. Ibland är det tråkigt när livet har varit något som det inte längre är. Ofta är det bra också.

måndag 23 juni 2008

'He sang Bob Dylan tunelessly but with soul'


Här sitter jag i min soffa hemma hos mor och lyssnar på P3 Pop, omgiven (nåja, de är blott tre stycken) av mina nyköpta böcker! Två av dem blev jag sugen på att köpa när niotillfem.devote.se skrev så fint om dem och den tredje är en gammal barndomskärlek.

"The man with the dancing eyes" av Sophie Dahl är en vuxensaga(sagor är det vackraste som finns) som utspelar sig i nutid i London och New York. Det är hopplös romantik och naivitet när det är som bäst och jag rekommenderar den varmt. Jag vet inte ens om den finns utgiven på svenska men gör dig själv en tjänst och läs den på engelska. Om det är möjligt att läsa så är böcker i regel bättre på orginalspråket. Och jag tycker faktiskt att engelska är det vackraste språket i världen, även om många inte håller med mig.

"A history of love" av Nicole Krauss har jag inte läst än men jag tror att jag kommer att återvända med min åsikt om den. Också på engelska.

"The wind on the moon" av Eric Linklater är boken som jag läste på svenska när jag var liten efter att min mellanstadielärare, som älskade att jag älskade böcker, praktiskt taget tvingade mig att läsa den. Jag kommer verkligen inte ihåg vad den riktigt handlade om men jag minns att jag tyckte att den var fantastisk. Texten på baksida lyder:

'There is a wind on the moon,' said Major Palfrey. 'I don't like the look of it at all. If there is an ill wind and you behave badly, it will blow straight into your heart an then you will behave badly for a long time to come.'

Off on a secret misson, Major Palfrey is right to worry about his daughters. Dinah and Dorinda just can't avoid being naughty - and their talent for trouble increases when they discover they have magical powers. But then the girls hear that their father has been taken prisoner in an enemy country. Will magic help Dinah an Dorinda to rescue from a farawy castle dungeon?

Jag måste läsa lite nu, snart tillbaka.




söndag 22 juni 2008

Carried away


Jag är riktigt dålig på att uppdatera, sorry.

Midsommar var precis som jag ville ha den, minus att jag blev illamående någon gång mitt i men det behöver vi väl inte gå in närmare på? Jag, Sanna, Elin och Sandra var hemma hos Viktor med lite fler vänner och grillade, drack öl och spelade musik. Någon gång vid tre började jag och Sandra dra oss hem till Lordtowncentrum tillsammans med några manliga bekanta. Vägen som vanligtvis tar cirka femton till tjugo minuter tog lite längre tid än vanligt på grund av diverse stopp, bland annat vid ett dagis där vi blev tvungna att gunga lite. Plus att jag och Sandra såklart skulle plocka sju sorters blommor som vi kunde ha under huvudkudden. Det blev inga drömmar om våra framtida makar trots våra ansträngningar. Vi gissade på att anledningen var att vi fick assistans av pojkarna med att plocka buketterna.

I kväll såg jag och Åsa på Sex and the city-filmen. Jag fårstår både den bra och dåliga kritiken som den har fått men jag bara älskade den. Vad kan jag säga? I'm a Carrie to the bone.

måndag 16 juni 2008

This is it and we have to believe

(Tiger Lou får väldigt gärna
släppa A partial print snart.)
Första dagen på Länsförsäkringar är avklarad, jag tror allt att det kan bli sex bra veckor.

Jag måste ärligt säga att 95% av mig älskar att gymnasiet är över, även om jag är så otroligt tacksam för tre, tro det eller ej, fantastiska år. Jag kan helt ärligt inte minnas när jag kände mig såhär fri senast. Det känns som om jag helt plötsligt vet att jag är bra, stark och jävligt kapabel. Inte på grund av att jag har ett bra sommarjobb eller ens för att jag ska åka till London(även om jag är grymt stolt över båda) utan för att jag bara är det. Som att det alltid har varit så men att jag inte har låtit mig själv veta det.

Nu låter det kanske som att jag tror att jag har fått svar på livets svåra frågor och det är långt ifrån sanningen. Det är bara väldigt skönt att känna att jag har lämnat lite av tonårsmelankolin bakom mig, för jävlar vad den är tröttsam i längden.

She knew all the secrets in her world


Where to begin?

Den känns som om det var minst tre veckor sen studenten när det i själva verket bara är en och en halv vecka som har passerat. Det är hyfsat mycket som har hänt. I måndags skickade jag in min ansökan, i torsdags pratade jag med Marie som har Swedish Connection och i fredags blev jag anställd av en au pair-familj. Båda föräldrarna jobbar som biträdande rektorer och de har en son på 10 år som jag ska ta hand om. Jag fick prata med hela familjen och deras nuvarande au pair i fredags och alla var jättetrevliga och det verkar vara en mysig liten familj. Jag har haft ett fånigt litet leende på läpparna hela helgen och fredag den trettonde är numer min lyckodag.

I morgon börjar jag jobba på länsförsäkringar och det ska jag hålla på med i sex veckor framåt. Jag borde verkligen sova nu.

(Jag har haft Jens Lekmans låt "Julie" på hjärnan sen i fredags)

You said this town is too big for our hearts.
You can't tell where it ends or starts.

Oh Julie, the future could be so bright.
Oh Julie, the ticket inspector is out of sight.

What will you do when you graduate?
If you stay here you will suffocate.
And all your friends are moving to London.
While the cherry trees are still in blossom.

måndag 9 juni 2008

'Cause it's your life and it's no one else's, sweetheart


Här var det snabba vändningar, Au pair-ansökningen är inskickad! Nu är jag riktigt, riktigt taggad!

Kate Nash spelar på P3 Live nu, rili najs.

"Wops I think I've got too close
'Cause now he's telling me
I'm girl that he likes most
Now I messed up it's not the first time
I'm not saying you're not on my mind
I hope that you don't think I'm unkind"

The pupil clears her desk

Bella och jag på
Trägårn
Livet rullar på trots att studenten är över och jag måste tillbaka till skolan för att lämna tillbaka böcker och skälla lite på dem för att jag inte fick ett slutbetyg på engelska som jag blev lovad. Au pairansökningen är snart klar efter många om och men. Flyg till England bokades i går, dock inte för au pairjobbet Jag och Elin ska åka på en endagsfestival i London som heter Get loaded in the park (http://www.getloadedinthepark.com/) och bland annat se The Maccabees! I'm so freakin' excited!

Det är en del saker att fixa i sommar men det är mest roliga saker och just nu känner jag mig mer fri än vilsen.


söndag 8 juni 2008

Vi hade i alla fall...

Solen skiner som aldrig förr och jag sitter inne vid datorn. Jag vill bada! Det är hemskt på sommaren när man känner att man inte "får" ta det lugnt och sitta inne om det är fint väder. Det blir jäkligt stressigt när man hela tiden ska springa runt och oroa sig för att inte ha njutit ordentligt, ifall resten av sommaren skulle bli regnig. Nåja, jag får ta och ringa Bullen och kolla läget i Sundsandvik.

fredag 6 juni 2008

The time of my life


Det var ett tag sen jag skrev nu, jag har varit upptagen med att leva.

Mycket har hänt men det som sticker ut mest är ju såklart studentbalen på Riverside och min studentavslutning i går. Balen blev till och med över förväntan och allt var jättefint. Jag älskar min balklänning och Märta (Elins svägerska) gjorde ett grymt jobb med mitt hår. Studenten i går var så bra som bara en student kan vara. Jag kan inte finna ord för att beskriva det, jag kan bara säga att det var den bästa dagen i mitt liv. Under kvällen i går och sen jag vaknade i morse så har jag haft en väldigt konstig känsla, det är som om jag precis ska börja gråta men att jag inte kan förmå mig att göra det. Men jag är så lycklig.

Jag skulle kunna skriva om vilken otrolig klass jag hade och om hur de tre senaste åren har förändrat mig men jag får nog ta det senare i sommar när mina tankar har klarnat en smula.

I kväll är den stora finalen på Smögen innan jag fullt ut kan kalla mig vuxen och skolfri. It's gonna be great!