måndag 29 december 2008

Man har så bråttom dit sen är man där






Det har varit underbart här hemma. Nu vill jag verkligen både ha kakan och äta den.

Dagarna har glidit iväg och jag har nästan inte hunnit med någonting känns det som.
Det ska i alla fall bli riktigt roligt att träffa mina Londonvänner snart igen, och fira nyår med en Noah and the whale-konsert känns ju inte helt fel.

måndag 22 december 2008

There are no magical fixes, It's all up to you

Jag är snart på väg att sova i mitt rum hemma på Utby. I Sverige. Det känns bra att vara hemma och bra att jag ska tillbaka till London. Jag önskar att jag alltid kunde träffa min familj och mina vänner när jag vill. Blåa bussar ser fel ut, annars är Uddevalla som vanligt. Mitt nya motto är taget rätt från Scrubs. "Nothing in this world that's worth having comes easy". Måste påminna mig själv om det.

söndag 14 december 2008

Silent night

På fredag åker jag hem till Sverige på jullov och detta är därmed sista helgen innan jul som jag befinner mig på Londonmark. Det firas/sörjs från min sida med att ta det lugnt. I går hoppade jag på första bästa buss mot Nina där hon, Elin och den mest fanastiska kaka med chokladglasyr väntade. 

När vi vaknade i morse var Elin på ett uselt humör som snabbt vände när hon fick snyta sig. Man leker inte med Elin Svensson när hon är tät i näsan, det ska ni veta. 

Efter noga övervägande blev det bestämt att vi skulle gå på bio senare för att slippa se på regnet som inte bjöd på en minuts uppehåll under hela dagen. Vi(Elin och Nina) slängde ihop en minestronesoppa som vi åt innan vi begav oss mot Islington. Tänk att man kunde tycka illa om soppa som barn, det är ju det godaste finns.

Väl framme mötte vi upp med Sara, Sanna och Maria på Starbucks snett mitt emot Angel station. Som vanligt när vi träffas blev det mycket tjöt och lite verkstad, precis som vi vill ha det.  

Jag märker att jag drar mig för att börja skriva om filmen vi såg, Changeling. Jag har inte riktigt börjat smälta den än. Jag kan bara säga se den, för guds skull, se den!

måndag 8 december 2008

I grabbed some frozen strawberries so I could ice your bruisy knees



Låt att nynna på.

Letar han sagor?

Det här är ingen kärleksdikt (Av Navid Modiri)

1. Angående sömn

Ligger han vaken om nätterna med två fingrar mot din handled
kontrollerar din puls noggrant 
så att den inte slår fel
Bevakar han din sömn beredd att ge
varje famn han äger ifall du skulle vakna ur en mardröm
Lägger han sig bakom dig 
för att omsluta din kropp
med sin kropp
Väcker dig med en kyss på varje ögonlock
och säger
med huvudet pressat mot din varma mage
fem minuter till 
fem minuter till min älskling
innan vi tar oss an den här dagen
Gör han det 
Ligger han vaken?

A) Alltid B) Ibland C) Aldrig

2. Angående födelsemärken

Har han lärt sig att låta tiden stå still
och följt med blickarna över din hud
Har han lärt sig alla dina prickar utantill
och översatt dem till ljud
och plötsligt en dag insett
att de tre nedanför din hals 
är en hemlig kod
som översatt till ett annat språk
betyder fereshte
Har hans pappa lärt honom att fereshte
betyder ängel på persiska
Kallar han dig fereshte
Letar han sagor 
Bygger han kartor
Ritar han någonsin omloppsbanor
med fingret över din hud

A) Alltid B) Ibland C) Aldrig

3. Övriga frågor

Tillägnar han varje kväll 
till att rista dikter i en klipphäll
för att sedan skrika dem i en mikrofon
tills rösten låter gäll
Använder han båda händerna 
så att cirkeln blir sluten
och med blodfyllt huvud
och ansträngt hjärta
hamnar på akuten
Använder han dig som referens
när han pratar om hur det känns
att det finns en gräns
för hur ont bara en person får göra
Försöker han fortfarande röra
vid din handled när du går förbi
bara för att kolla så att allt står rätt till
Har han kvar ett fotografi
på sin vägg där du som barn
gör piruetter bland rödmålade höstlov
med en blick in i kameran 
som inte hunnit börjat dö
Smilgroparna grävda redan då
Får han dig att le 
bara för att han är berusad inte full
Sista frågan
Skulle han säga nej till en hel värld 
för din skull

A) Alltid B) Ibland C) Aldrig

Så att du ska slippa leta upp den, Mimma. Vad tycker du?

(Grattis på namnsdagen, finaste Sandra)

(Snart Oggy!)

(Allra käraste syster, snart far vi till Uddevalla igen)

torsdag 4 december 2008

Vem bryr sig om hur nätterna far? Jag bryr mig inte ett spår. Bara jag får ha mitt ansikte kvar, dold i min älsklings hår.



En av världhistoriens bästa låtar och omöjlig att tröttna på. Jag har bara önskat mig pengar i julklapp, men om jag inte hade varit pank och därmed kunnat önska mig något annat, så hade jag önskat mig 'Mäster Cees memoarer'. Det får nog bli till att köp den själv när jag har pengar över tror jag.

onsdag 3 december 2008

Babbitty Rabbitty And Her Cackling Stump



I morgon ska jag, Sanna och Sara på midnattsreleasen till Tales of Beedle the bard på Waterstone's Picadilly som är Europas största bokaffär. Mugglecast ska vara där och sända en live podcast. Nördigt lycklig? Ja.

tisdag 2 december 2008

Två och ett halvt år sedan, innan Hultsfred
Tarre och jag är i samma land, samma stad och i samma rum för första gången på 3 månader.

Underbart.

torsdag 27 november 2008

For one year



Alessi's Ark. I ett litet rum ovanför en pub i Camden, förband till Jay Jay Pistolet, stod Alessi och sjöng så att både jag och Elin tappade hakan.

tisdag 25 november 2008

Utanför mitt fönster. Jag kan känna precis hur det känns att sitta med barfotafötter på tegeltaket som fortfarande är ljummet efter solskenet och jag vet precis hur det luktar en sommarkväll på Utby.

måndag 24 november 2008

I can still remember when your city smelt exciting

Oj vad jag tror att det är sant. Men det hjälper inte. Jag är fan livrädd för att bli lurad och känna mig liten och naiv igen. Som om någon spottade på mig och jag sa tack och varsågod, spotta igen. Det tog fyra jävla år att förlåta mig själv för hur lättlurad jag var då. Och uppenbarligen låter jag det fortfarande styra mig. Jag är mer arg på mig än vad jag någonsin varit på honom och det gör mig ännu argare på mig själv. 

Kanvigörasammasakimorgonigen?

En vardag börjar närma sig sitt slut och inget särskilt har hänt. Sara och jag var hemma hos Sanna och såg på Harry Potter and The Order of The Pheonix. Inte för att det var tråkigt, tvärt om. Plus att jag tycker om att ha fått en vardag. Nytt och spännande är roligt ett tag, men om det aldrig blir någon rutin så tappar jag fotfästet. London börjar bli en plats som känns hemma, bekant och till och med tryggt. Den första förälskelsen har lagt sig och kvar finns... något annat. Kan det vara äkta kärlek eller är det bara en väldigt stor varm famn? 

Haha, vad sliskigt det blev.

(Som oftast när jag skriver ett blogginlägg så regnar det på mitt takfönster. Samma takfönster som är anledningen till varför mitt rum är kallare än alla andra i huset, det är nämligen enkelglasat.)

söndag 23 november 2008

Brittiska biblioteket

Jag vet att min blogg just nu ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig men jag får fixa det... någon annan dag. 

British library stod på agendan idag och lite planering inför vårens högskoleprov. Jag fick välbehagsrysningar direkt jag klivit innanför dörrarna. Bara vetskapen av att miljoner böcker och gamla dokument finns där under marken gjorde mig lite lätt knäsvag. Det blev dock inget hårdplugg idag men vi gjorde en lös planering och quizade orddelen. Jag är faktiskt rätt pepp.

lördag 22 november 2008

If I had my way, you'd have a birthday every week and you would choose to spend them all with me

Efter en vecka av allmänt depp och ledsna miner blev jag i kväll påmind om hur mycket jag älskar staden jag befinner mig i. Elin, Sanna, Simma och jag var på The Borderline på spelning och det var precis den glädjeinjektionen som jag behövde. Love, Life and London(och såklart musik).

tisdag 18 november 2008

Alla drömmer vi om lyckan som om livet blivit fel

I kväll har jag legat på min heltäckningsmatta och andats in och andats ut och lyssnat på Lasse W's skiva Kom. Jag mindes varenda textrad och varenda stund som jag tidigare har lyssnat på den. I en friggebod på Misteröd, i ett vardagsrum på Kapelle, genom en telefonlur från en kärlek och nu på ett golv i norra London. Man tillbringar varenda dag med att mer eller mindre leva och då och då inser man att man inte är där man har varit och att det finns ingen väg tillbaka. Och man hann liksom inte ta farväl.

måndag 17 november 2008

It sure was hard to say goodbye to you, but it sure was the right thing to do

Innan jag åkte hit till London fanns det många anledningar varför. Jag ville hitta nya frågor att svara på, se på mitt liv från ett nytt perspektiv, lämna staden som har fostrat och format mig och jag vet att mina föräldrar ville att jag skulle lära mig att ta ansvar. Det är få gånger i mitt liv som jag har känt mig stolt eller ens nöjd med vad jag har presterat och vem jag har varit. Aldrig smart nog, aldrig rolig nog, aldrig fin, alltid trampa i klaver, alltid ta för mycket plats, aldrig ta mig i kragen, aldrig tillräcklig som vän och alltid den där jävla äckliga ångesten som kryper upp och knyter sig runt min hals och håller mig på min givna eller kanske tagna plats. I HELA MITT LIV.

Men nu. JAG valde att åka hit, JAG tog mig hit och JAG har hittat nya frågor, fått ett nytt perspektiv, har lämnat Uddevalla(Det är inte du, det är jag. Jag kommer alltid att älska dig, men...) och I'll be damned om jag inte har blivit väldigt mycket mer ansvarsfull. Och det, mina damer och herrar, är jag faktiskt förbannat stolt över.

lördag 15 november 2008





Svensk humor på Youtube

Min lördagkväll.




När han har rätt så har han rätt.

onsdag 12 november 2008

Heureka!

En blixt från klar himmel?

Jag vet vad jag vill/ska plugga. Inget jag har varit inne på tidigare har känts i närheten så bra som detta. Felet jag har gjort tidigare är att att hänga upp mig för mycket på vad jag vill ha för yrke, inte vad jag faktiskt är intresserad av och vill läsa i skolan. När jag var med Jake på en play date hemma hos hans kompis James så satt jag och James's mamma och pratade. När vi kom in på utbildning så sa hon just det; studera något du tycker är intressant, man halkar oftast bara in på något yrke i alla fall.

Det är inte så att jag inte har hört den idén förr, jag har bara inte riktigt fattat och tyckt att jag ska skaffa en utbildning som leder till ett specifikt jobb. Varför då? Beats me.

Helt klar i huvudet är jag självklart inte. Valet mellan The UK och Moder Svea kvarstår. Och de är två lite olika utbildningar men ändå tillräckligt lika (jag vet faktiskt inte vilken jag föredrar). Sociology eller Beteendevetenskap?

Sociology på The University of Edinburgh: Sociology is the critical study of social interactions, groups and organisational forms. By studying sociology, 
you will attempt to understand how society works. Sociologists look at social interactions, 
knowledge and forms of order. 
The subject provides description and analysis of the patterns and structures in human relationships, 
and encourages us to see the world through the eyes of other people. 
The study of sociology will give you an insight into the society in which you live, 
and will enable you to examine why groups of people behave the way they do,
why they hold particular sets of beliefs, and also how societies change.

Beteendevetenskap på Uppsala Universitet: Utbildningen bygger på beteendevetenskaplig grund, d v s den vetenskapliga kunskapen om människan och om människors beteende i grupp och samhälle. Programmet omfattar 180 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar tre års studier, och består av två delar. Den första delen utgör en bas där du läser kurserna, Pedagogik A, Psykologi A och Sociologi A, och den andra delen en påbyggnad då du väljer ett fördjupningsämne, pedagogik, psykologi eller sociologi, vilket du läser upp till C-nivå. 

Inom pedagogiken behandlas fenomen som hänger samman med uppfostran, utbildning och annan systematisk påverkan av betydelse från samhällets synpunkt. Människors lärande och villkoren för lärandet inom olika mänskliga verksamhetsområden studeras. Inom psykologin studeras beteenden och upplevelser, deras orsaker och konsekvenser. Psykologin kan delas in i olika kunskapsområden och i den grundläggande psykologikursen ges en introduktion till dessa, vidare studeras kognition/inlärning, utvecklingspsykologi och personlighetspsykologi. Sociologi är den samhällsvetenskap som intresserar sig för hela samhället och handlar om förhållandet mellan social handling och samhälle, om bevarande och förändring. 

Hur tycker ni att det låter?

tisdag 11 november 2008

Fun fun fun

Kanske är något tjejer?

http://www.wegottickets.com/event/39065

Noah and The Whale headline PUSH's New Years Eve extravaganza, the final NYE at the historic Astoria venue. Early bird tickets availible
for £20 for a limited time only!

DJ's either side of Noah And The Whale will usher in the new year with music from Hot Chip, Kings Of Leon, Bloc Party, MGMT, Late Of The Pier, Klaxons, The Horrors, Foals, Jamie T, The Maccabees, Lightspeed Champion, Friendly Fires, Les Savy Fav, Good Shoes, The Strokes, The Ting Tings, Hercules And Love Affair, The Cribs, ESG, Weezer, Paul Simon, Crystal Castles, Mystery Jets, The Unicorns, The Rapture, Prince, Metronomy, Devo, M.I.A and LCD Soundsystem.

Astoria ligger ju vid T C R och för en nyårsfest är det väl inte dyrt?

måndag 10 november 2008

Att drömma går ju.






Det har inte gått en halvtimme sedan studenten utan att jag har tänkt på framtiden. Vem vill jag vara? Hur vill jag vara? Var vill jag vara? Vad vill jag göra? Varför vill jag göra det? När ska jag börja? (Ha, jag som trodde att jag inte kom ihåg något vettigt från textkommunikationlektionerna, här är ju de sex frågor man ska ställa i intervjusituationer uppradade! Eller jag tror att de var dem. Hm...) Det är säkert varken konstigt eller ovanligt, men nog fan är det frustrerande. Därför blir det lätt så att man börjar tänka på lättare och roliga framtidsplaner är jobbiga saker som vilket land vill jag bo i och sådana saker. Ett exempel på det är; Hur vill jag bo? För det vet jag rätt så precist. 

Jag vill bo vid havet såklart. Folk kan säga vad de vill om fjäll, skog och dalgångar. Ingenting slår kusten. Man kan inte andas fullt ut någon annanstans än vid ett öppet hav. Den engelska sydkusten om Jenny själv får välja. Eller möjligtvis Bohuskusten. Inredningen ska vara i mörkt trä, bokhyllor överfyllda med böcker, vinylspelare, mörka och varma färger, raggsockar, öronlappsfotöljer klädda i mörkbrunt slitet skinn, ett stort och robust köksbord, varma filtar och en stor veranda med två gungstolar och en hammock. Med mera. Tänk om man hade annat lika planerat? 

torsdag 6 november 2008

Låt mig berätta var jag kommer ifrån...


Min syster på taket utanför mitt rum hemma på mitt Utby.
Är det inte Bäveån så säg?
Kochska Gränden.
En skymt av Hasselbacken och kyrktornet.
Hafstensfjorden.
Industriområdet.
Bron sedd från Sunningen där Tarre Triumf bor.
Konditoriet bredvid Hallmans bokhandel.
Hamnen bredvid Museiparken.


"Det kommer aldrig nånsin vara perfekt
Men de är där jag kommer ifrån och
Vart jag än kommer och gå 
Är det nånting som jag aldrig kommer ifrån" 

"Varenda bok jag kunde komma över läste jag"

Jag är svältfödd på bra böcker så ni är bäst i världen om ni ger mig tips på fina, sorgsna, lyckliga, roliga eller helt enkelt bara fantastiskt bra sådana. Vad som helst från barnböcker till tegelstensromaner. Klassiker eller purfärska spelar ingen roll. Men inga deckare, jag förstår mig inte på deckare. Nio gånger av tio är de tradiga och dåligt skrivna, blä.

Tack.

onsdag 5 november 2008

Eller så

Yesterday, you passed me by
I swear, you nearly said "hi"
I could have died

Clarity which clouds my mind

En laddare till min kamera hade inte varit fel att ha, men nu är det som det är och jag får ta minnesbilder i stället. Självklart också sno foton från min familj av vänner här.

Här var jag och Sara i går kväll:

måndag 3 november 2008

"Jag gillar den där Pickle-låten" eller "Men det här är ju en porrgränd!"

En helg har kommit och gått och så har även en veckolön. To be fair så har jag faktiskt lagt undan lite pengar till den stundande Brightonresan och det mesta som jag har bränt pengarna på har varit planerat/nödvändigt. Men visst svider det lite.

Tjat, tjat, tjat men vad köptes? Jo mina älskade kängor från Vagabond som jag har trånat efter i ett par månader nu. Jag brukar inte gilla att lägga pengar på nödvändigheter(skor, shampoo, tops och sånt dret) men det här var sannerligen väl spenderade £79.95. Nu slipper jag ännu en vinter med converse+raggsockar som sorgligt substitut för ett par vinterskor.

Jag fortsatte på tema fot och köpte ett par strumpor på Tapio, en liten butik mittemot Vagabond på Neal Street i Covent Garden som enbart säljer just strumpor, strumpbyxor och benvärmare. Nästa köp blev ett nagellack på Boots som har en perfekt rödbrun färg. Också det ett planerat köp.

I lördags fick London finbesök från Brighton. Sofia kom på besök och stannade över natten i mitt lilla vindsrum. Tyvärr hade vädret bestämt sig för att visa sig från sin värsta sida och släppa ett hav av regn på oss när vi hade tänkt att shoppa och besöka museum. Så vi tappade änna lusten. På kvällen blev det i alla fall så att vi äntligen tog oss till Nambucca, en pub/klubb på Holloway road, något vi har tjatat länge om. Och visst var det värt det! Billig dricka, folk i vår ålder och det bästa av allt; trevlig personal. Efter sura O'Neill's-medarbetare var det kul med människor som inte behandlade en som om man precis hade förolämpat dem grovt.

I går kväll samlades hela gänget på Starbucks vid Tottenham Court Road. På grund av half term, hembesök och allmän slapphet så hade det inte hänt på ett tag men nu blev vi uppdaterade om allt nytt och gammalt som behövdes vetas. 60 % av tiden vi umgås går åt till att gapskratta. Resterande 40 % fylls upp av livsfilosoferande, kaffedrickande och ätande.

I kväll ska jag, Elin, Nina, Sara, Sanna och Maria på releasefesten till Mumford and sons nya EP. Pepp!

Nu är jag sen, jag måste dusha, dra till Sanna och dricka kaffe, möta Elin vid Finsbury Park och försöka vara i stan innan 12. Jag och Elin ska träffa ett par tjejer som går i trean på vår gamla gymnasieskola och vill intervjua oss för deras projektarbete. Roligt!

onsdag 29 oktober 2008

Och jag är omtumlad och lycklig




Håret är nyfärgat och det snöar i London.

tisdag 28 oktober 2008

Is this it for you?



Jag hade nästan glömt den här. Jag har hört den hundra gånger och får gåshud varenda gång.

måndag 27 oktober 2008

It's easier just to play the same old game of trying to forget my bloody name

"There are ten thousand graves in Hong Kong Protestant Cemetery
Every one of them says 'born and died, and the rest might be history'"

The Wrote and The Writ

En sömnlös natt påminde om långa nätter i mina rum i Sverige. Musik på repeat när jag skrev listor om hur jag ville att saker skulle bli. Det var precis så min natt var. Jag tänkte publicera en lista om vad jag drömmer om här på bloggen men det är lite för personligt tror jag. Jag blev lite förvånad av den, jag visste faktiskt inte att jag hade så tydliga mål. Jag väljer att tro att det är positivt...

Med kärlek från Jenny till Sara, del 2









Johnny Flynn

Vi ska ju se honom live på torsdag så här är lite videos att peppa till!

söndag 26 oktober 2008

Half term

Regnet smattrar fint mot takfönstret i mitt rum och jag är glad att jag ligger i min varma säng och lyssnar på min nyinköpta Johnny Flynn-skiva istället för att vandra omkring på Londons gator utan paraply. Jag är snål och vill inte lägga £5 på ett skitparaply från HM. Sen hade det varit roligt att följa med Sara och Nina till Covent Garden och till en speciell affär där Sara ska köpa ett par väldigt speciella skor... Men jag hoppas att få se dem på Saras fötter inom en snar framtid i alla fall. 

Det är inte bara regnet som hindrar mig från att gå ut, jag ska nämligen babysitta (det känns lite konstigt att kalla det babysitting när det är en 10-åring man passar men man får väl ta seden dit man kommer) idag. Förhoppningsvis blir det till att se på en film och äta vår middag, bestående av lax, chips och broccoli, framför TV:n. Det är mysigt att vara au pair. 

Jag tror att jag har glömt att nämna att det är half term den kommande veckan vilket innebär att jag är ledig. Inte nog med det, Jake ska på skolresa nästa vecka så jag är ledig då också. Göttans. 

Vilken jävla lögn att det ska vara ens bästa tid

Min höstadieskola.

"De säger att det är kul att vara ung och fri
Fri från vadå, från förpliktelser? Tjenare,
Man skulle va' horan, madonnan
Smart och korkad på samma gång

...

Tack kära år som går
Tack kära dagar som lägger en paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig
Jag såg dig på stan igår
Du såg ledsnare ut än då
Jag skrattade mig till sömns"

fredag 24 oktober 2008

Med kärlek från Jenny till Sara, del 1

Så här äre:

Min fina vän Sara, en Londonälskande skogalning, har lämnat in ett önskemål till mig om en musikutbildning. Jag har varken läst musikhistoria eller har stenkoll på alla coola indieakter, men jag älskar musik och kan dela med mig av mina kärlekar. Så första installationen av "Med kärlek från Jenny till Sara" börjar från och med... Nu!

Först ut är min senaste favorit, Jay Jay Pistolet. 

Justin Hayward-Young är en tjugoettåring med det smått fantastiska artistnamnet Jay Jay Pistolet. Han är en del av den rätt töntigt kallade nu-folkscenen i London. Som jag ÄLSKAR. Han har spelat och umgås med artister som Laura Marling, Noah and the whale, Mumford and sons, Soko, Kid Harpoon, Beans on toast med väldigt många fler. 

www.myspace.com/Jayjaypistolet 





onsdag 22 oktober 2008

Ännu en Au pair-dag i London och köket

Efter jag hade droppat av Jake i skolan i morse var det dags att ta sig in till city för lite saker-jag-måste-ha-shopping. I sällskap av Sara, Elin, Sanna och Marie röjde jag runt i klädhögarna inne på Primark. Säga vad man vill om det stället (och det finns MYCKET man kan säga) så är priserna oslagbara. Jag fick två par fingervantar, sju par strumpor ett par svarta strumpbyxor och ett par skotskrutiga strumpbyxor för £7, det vill säga 89 svenska kronor. Och sen köpte jag en lunch för £8. Sushi på Wasabi är så värt det. 

Jake hade med sig en kompis hem efter skolan idag som är allergisk mot ägg, dairy, nötter, fisk och ärtor. När jag serverade maten stod jag nervöst vid bordet, beredd att ringa akuten och utföra hjärt-och-lungräddning, och väntade på the verdict. Till min stora glädje blev det inget kvidande "I can't breath!" utan ett gulligt "Oh, this is lovely Jenny!" från Sam och ett "Can we have this again sometime?" från Jake. Fina ungar.

tisdag 21 oktober 2008

Jag tycker om mat

Saker jag vill ha/äta/dricka när jag kommer hem till Sverige:

  • Farmors bröd
  • Farmors bullar
  • Farmors äggost
  • Mormors pannkakor
  • Frysta jordgubbar och hallon i MASSOR
  • Makrillfilé i tomatsås
  • Spiced Chailatte på Cactuz
  • Fruktdrink på Cactuz
  • Morotskaka på Kochska Gränden
  • Te på Yerba
  • Chokladmoussekaka på Yerba
  • Mammas pepparkakor
  • Julmust
  • Hemmakvälls lösgodis
Saker jag kommer sakna att äta/dricka som finns hemma i London:

  • Cheddarost skuren med kniv
  • Breakfast tea
  • Sainsbury's cookies (fem underbara stora amerikanska cookies för 99 p)
  • Brownies
  • Riktigt god öl (Och möjligheten att kunna köpa den i vilken butik som helst så länge jag kan bevisa att jag är över 18 år. Systemet vad?)
  • Mark's and Spencer's hummus
  • Kaffet på Starbucks, Pret och Nero
  • Baked beans on toast
  • Weetabix
  • Blåbärsyougurten med frön på Starbucks
  • Bagel med lax och cream cheese

It's all about the things that get stuck inside of your head



Idag har jag lyssnat på Bright Eyes.
I ran away.
I couldn't take the burden of both me and you.



fredag 17 oktober 2008

If love is just a game, how come that it's no fun?

Huset är städat, sängen är bäddad och arbetsdagen är slut. Om några minuter kommer Sanna hit och hämtar upp mig (eller hon får nog ta och komma in ett tag för jag är inte ens nästan färdig) och så drar vi till Tesco och köper Smirnoff Ice. Det finns nämligen ett kebabställe i Stroud Green, där Elin bor, som har texten "Feel free to bring your own wine" på dörren. "If you say so!" tänkte vi när vi såg den och så planerade vi in förfesten där. 

Och vart är själva festen då? På Koko såklart. Jag är medveten om att "alla au pairer bara hänger på Koko" men det går inte att förneka att det är ett fantastiskt bra ställe. 

Nä, nu är Sanna här så jag får dra mig. 

Hoppas att ni har en fantastiskt fredag!

torsdag 16 oktober 2008

Let it always be known that I was who I am



Idag tycker jag att vi kan lyssna till det vackra som är "Rambling Man" av Laura Marling.

What you need is a sunny, sunny day

Soldag = Promenad till Highgate wood's café med Sanna och Sara för att ta en kaffe. Sen hem till mig för sconesbakning + ätning. 

Snart ska jag och Sara gå till Caffé Nero och dricka ännu mer kaffe. 

Jag älskar soldagar.

Arty?

Klockan 06.20 i morse drog jag mig upp ur sängen i morse och det har inte hänt sen i somras på jobbet. Men Jake skulle på skolresa och då får man ju ta en för laget. Och sen är det ju mitt jobb. 

Efter att jag lämnat Jakie-Pakie i skolan och insett att jag glömt hans efter-maten-snack på bussen så vandrade jag genom Priory park och tog bussen tillbaka till Muswell Hill för att möta Sara. Vi hoppade på trogna gamla 134:an mot Tottenham court road och därifrån vidare till The National Gallery. Väl där mötte vi upp Sanna, Elin och Nina som också var sugna på kulturell stimulans. Handen på hjärtat så är jag ju inte precis påläst när det kommer till konst. Snarare pinsamt okunnig, tyvärr. Då är det tur att man har en Nina som gått bild och form som guide för hon gjorde det hela mycket roligare. 

Efter ett tag blev vi jäkligt hungriga, satte oss på 29:an mot Finsbury Park, köpte tomatsoppa och stonebaked bröd på Tesco och avnjöt dessa delikatesser hemma hos Elin. En måltid för 40 pence per skalle är fan inte illa i den här stan. 

Nu ikväll har jag fått skypa med min kära mor och min bästa Bullen. Samtalet med mamma började med att hon satt och gapskrattade åt att bilden frös när jag gjorde en udda min. Hon är snäll hon. Saker som christmas pudding, Marmite och min gamla SO-lärare diskuterades också.

Med Bella pratade jag om våra liv. Det räcker att jag hör hennes röst så berättar jag allt, saker jag inte ens visste att jag tyckte eller kände förrän hon är där och lyssnar. Min Bulle. Hon kommer att bli den bästa sjuksköterska som världen har skådat. 

Dagens citat: Är det riktiga tavlor? 

måndag 13 oktober 2008

Jag kanske också kan bli vuxen

To do-list:

  • Öppna ett engelskt bankkonto
  • Börja lägga undan en liten summa varje vecka(och med liten menar jag tyvärr liten, man blir inte Krösus av att vara au pair)
  • Fråga efter fler jobbtider på LF under "jullovet"
  • Hemmaplugga svenska, engelska och, tror det eller ej, matte
  • Och varför det? Jo, för att få så bra resultat som möjligt på högskoleprovet till våren. Det innebär också att jag ska göra gamla prov som finns på internet. (Man kan göra högskoleprovet på svenska skolan här i London)
  • Eventuellt söka ett extrajobb på helgerna och spara det mesta av den lönen
  • Ansöka till diverse utbildningar i London och Brighton. Kommer jag in så får jag se hur jag vill göra men om jag inte söker så kommer jag att ångra mig
  • Fatta väldigt många svåra beslut 
I slutändan så handlar det om att göra mig själv stolt och lycklig över vad jag gör och hur jag lever. Hur jag ska lyckas nå den punkten hoppas jag kommer visa sig i sinom tid.

söndag 12 oktober 2008

But I guess I'm happy as I am



I could be somewhere else
I should be someone else but
You wouldn't know me if I was
You'd say I was a stranger just because
You'd say I wasn't weak enough for you

(Låten heter inte "Brown Tramp Blues" utan "Brown Trout Blues")

onsdag 1 oktober 2008

They say home is where your heart at, don't know where to start at.

Jag pratade precis med min favorit Johan över Skype och blev nästan tårögd när han visade mig hans och Bellas fina lilla vardagsrum. Mitt smultronställe i Uddevalla är, snäppet under Utby, deras hus i Sundsandvik. Vilket troligtvis beror på att just de bor där.

Alla mina vänner, alla som jag känner, skaffa skype! Det är ju gratis och jag har aldrig varit en duktig brevskrivare. Jag behöver höra era röster berätta om era dagar.

måndag 29 september 2008

Summertime made promises it knew it couldn't keep

Dåtid för fin för att tänka på

När man lever i nuet ställer man få frågor. När "framtid" är drömmar med lite substans och "dåtid" är för tråkig att tänka på eller för fin för att minnas så finner jag mig ordlös. Att i kronologisk ordning räkna upp vad jag gör under dagarna borde väl inte vara för svårt? Problemet är att det blir så platt när jag försöker. Att skriva; "Idag hade vi picknick i Hyde park" är informativt nog men... Hur kan jag förklara hur det kändes, hur det var att sitta mitt i London under sommarens sista blåa himmel med tanken i tusen bitar som endera skriker "Du älskar England, din dröm är här, STANNA!", endera "Sverige är ditt, din trygghet, åk hem när du ska". Och att jag håller med den första rösten. Det är för komplicerat för att skriva svart på vitt.

fredag 26 september 2008

About as subtle as an earthquake



Jag har köpt en ny skiva.

The Last Shadow Puppets, The Age Of The Understatement

Finfina grejer.

söndag 21 september 2008

Smular i kotten, pick i bäret

Helgen var:

  • Utgång på Koko.
  • Lite för mycket alkohol.
  • Att vakna klockan två på lördageftermiddag hemma hos Nina i Stoke Newington.
  • Åka med Nina till Elin, som var ensam i huset i Stroud Green, och laga middag.
  • Prova halva Elins garderob.
  • Se på Youtubevideos. Kuknästornet från Nile city är den roligaste sketch som gjorts.
  • Upp med tuppen (halv tio) och äta en grym frukost.
  • Buss till Brick Lane och vandra omkring och njuta av vädret, atmosfären och second hand-butiker. 
  • Åka till Muswell Hill, närmare bestämt O'neill's, och äta.
  • Gå hem och blogga.
Natti, vi hörs i morgon.

torsdag 18 september 2008

Low fat (yeah right!) frozen yogurt chocolate fudge brownie och Phish food

Såhär kan det se ut när man frossar Ben & Jerry's utanför Tesco Express i Islington en lill-lördag.

Brev från London till Stockholm

Hej Josefine, när kan du hälsa på din lillasyster? Jag vill skratta med dig och Tiasen på Londons gator.

Ipren

Jag ligger i min säng och ser på History channel och känner mig risig och febrig. Jag måste ha fått en släng av Elins förkylning.

I går åkte jag, Elin, Nina och Sanna till Islington och tog en drink eller, i mitt fall, en öl. A pint of Stella, please. 

Sen jag kom hit har jag fått ett extremt sötsug och jag gillar det inte alls. Jag får verkligen kämpa för att inte ta en kaka/brownie/glass/godis stup i kvarten. Men idag har jag varit duktig och inte ätit något dåligt. Socker har en hemsk effekt på mitt humör så det är bra om jag låter bli det så mycket som möjligt.

Jag är verkligen dålig på att skriva vanliga inlägg om vad jag har för mig om dagarna, det blir alltid att jag svävar iväg och skriver om annat. Jag lovar att försöka bättra mig. 

måndag 15 september 2008

När hjärtat känns som en glasfigur

http://www.niotillfem.devote.se/blogs/596486/och-jag-var-17-aar-och-ville-inte-vara-den-som-blev-kvar--.htm#WriteComment

Texten jag länkat till ovan är det bästa och finaste jag läst på väldigt länge. Jag önskar att jag hade kunnat läsa den när jag var fjorton.

Det någon sa

Jag har en thing for citat. Ja, jag har i och för sig en thing for ord och texter i allmänhet. Men citat är bra på det sättet att de kan fungera som motton, påminnelser om viktiga eller oviktiga saker och det finns alltid någon som har uttalat sig om de ting man själv funderar över. Här är 3 gamla och nya favoriter of mine.

"Things don't go wrong and break your heart so you can become bitter and give up. They happen to break you down and build you up so you can be all that you were intended to be." - Samuel Johnson

"'Life's a bitch and then you die.' Wrong, life's a bitch and then you decide to do something about it." - Promoe (från låten Positive and Negative)

"Feel the fear and do it anyway" - En boktitel

Jag tror att jag ska vara så klyschig att jag börjar med "Dagens citat/text". För mitt eget nöjes skull.


Stout och svenskt godis

Söndagen till ära har jag besökt två kyrkor. Svenska kyrkan som det var ett jävla ståhej att hitta till och Muswell Hills egna O'Neill's-pub som är i en gammal kyrka. Au pair-träffen idag var i svenska kyrkan och det var faktiskt kul att vara där. Fast mest på grund av djungelvrål och Ahlgrens bilar om jag ska vara ärlig. 

O'Neill's här i Muswell Hill(O'Neill's är en kedja och jag inte tala för hur det är på andra ställen) är klockrent om man bara vill ta en pint, prata och äta hyfsat billig mat. Lokalen är perfekt men man känner sig som en liten hedning som dricker öl i vad som brukade vara guds hus... 

En kort ofullständig uppdatering om vad jag har gjort i dag men jag är för trött för att skriva mer. I morgon blir födelsedagsfirande eftersom Emma, en tjej som kom hit i går, fyller 19 år!

Ps. Grattis till min älskade Tarre som fyller 19 idag och till hjärtat Åsa som fyllde 18 i går. Jag saknar er. 

Ps 2. Till anonym: Förmedlingen jag åkt via heter Swedish connection och lägger ut annonser på platsbanken på ams.se.

fredag 12 september 2008

I lost my head when I found my heart

Nu är tjejerna ute på Koko och har säkert skitkul, det hoppas jag i alla fall. Jag var också väldigt taggad och ville verkligen ut idag men... Hela dagen har det känts som om jag inte kunnat se, tänka eller göra något klart. Minsta sak jag gjort har gått smärtsamt långsamt och flera gånger har jag satt mig på golvet med ansiktet i händerna som ett försök att balansera känslorna. 

Låt mig klargöra att det inte handlar om något runt omkring mig. Familjen är underbar, London likaså och inget går emot mig. Allt sitter i mitt eget huvud. Gamla hjärnspöken, många och nya intryck och för lite tid att reflektera. Jag behöver bara ta i alla fall en kväll och reda ut tilltrasslade tanketussar. Eller är det bara PMS eller min gamla vän höstångesten?

Tänk om jag hade varit i Sverige nu? Det hade varit olidligt. I morgon ska jag köpa Time Outs veckoguide och hitta någon mysig konsert att gå på i veckan som kommer. Det är precis vad jag behöver. Något sånt här:



onsdag 10 september 2008

"Åh herregud, jag måste ha en till!"

Bakverken här är drömlika. Idag blev det nästan catfight mellan mig och Elin över en chunky chocolate fudge. Trots det så har jag lustigt nog gått ner flera kilo sen jag kom hit, målvikten är bara ett ynka kilo bort. Jag antar att det beror på intensiva shoppingrundor och promenaderna till Jakes skola. Motionsätt som jag verkligen kan leva med. 

I fell in love with the world and you

Dagarna går fort och jag har varit här i över en vecka nu. Det är inte precis svårt att få tiden att gå. Jag har shoppat för alldeles för mycket pengar (får nog ta och lugna mig lite där), varit på en overkligt fantastisk spelning (dricka en pint bredvid Laura Marling, vara i samma lilla rum som nästan hela Noah and the whale, Josh Weller, hela Mumford and sons, Jay jay Pistolet, Soko och Jamie T och se nästan alla av dem uppträda) och bara veta att underbara saker väntar utanför dörren. 

I morgon ska jag, Elin, Sanna och Nina in till Topshop igen och jag ska INTE shoppa. Inte mycket i alla fall... På torsdag vi och några fler au pairer träffas på en pub här i Muswell Hill och på fredag blir det utgång på Koko. Några fler spelningar är inplanerade, en tripp till Brighton och förhoppningsvis en till Edinburgh ska det också bli. 

Jag har som sagt varit här i en dryg vecka och så mycket har redan hänt. Inte bara runt omkring mig utan också i mitt lilla huvud. Världen verkar så stor när man vandrar omkring i en svensk småstad och så svår att få grepp om. Jag har aldrig känt mig tillräcklig i Uddevalla och ironiskt nog så gör jag det här. Inte helt borde jag tillägga, det kan bara jag själv påverka, men jag har börjat att se på saker med andra ögon. Det återstår att se om det håller i sig och om det gör det så kan det bli svårt att lämna London om bara 11 månader. Men det hade jag ju misstankar om redan innan jag kom hit. 


tisdag 9 september 2008

Indieghetto


Kate Nash - Hollaback girl

Josh Weller och Beans on toast - Regulate

Peggy Sue - All N my grill

Så jäkla briljant! 

måndag 8 september 2008

Screams calling; LONDON!

Jag har precis varit på den bästa spelningen i mitt liv. Jag är fortfarande helt tagen och har ingen som helst aning om hur jag ska förmedla vidare känslan. Så det får vänta tills i morgon när mitt huvud är på plats igen och mitt hjärta har svalnat en smula.

fredag 5 september 2008

Mumford och söner

Med lite tur så får jag se och höra dessa unga män på söndag. Lovely.

torsdag 4 september 2008

"Scars can come in handy. I have one myself above my left knee that is a perfect map of the London Underground."

Efter att ha släppt av Jake i skolan i morse så mötte jag Elin, Nina och en tjej som heter Marie i Crouch End. Vi fikade på ett ställe som har det briljanta namnet "Coffee and cake". Det var så roligt att träffa Nina igen och Marie var en väldigt go tjej med en underbar värmländsk dialekt som fick mig att sakna Amanda något alldeles otroligt. 

Eftersom att jag var ledig på eftermiddagen hade jag tid att möta upp med Sanna när jag kom tillbaka till Muswell Hill. Sanna cravade fika och köpte en organisk yoghurt och en extremt icke-organisk muffin på Starbucks. 

I morgon ska jag på en pubrunda med Elin, Sanna, Nina, Marie och några fler au pairer här i Muswell Hill och på lördag blir det shopping. 

Jag är så ledsen för att Sandra har åkt hem men jag hade varit ännu ledsnare om hon hade stannat och mått dåligt. Jag önskar att jag kunde träffa dig och gett dig världens största kram, hjärtat. 

söndag 31 augusti 2008

En uppdatering från Muswell Hill

Jag är framme och allt har gått bra förutom att jag blev lite åksjuk av flyget. Familjen är jättebra och mitt rum är så mysigt! Inredningen i rummet påminner lite om Josefines rum på Herrsta. Nu måste jag skynda mig ut för jag ska möta Elin och en tjej som heter Marie i Crouch End. Tänkte att ni skulle få en liten uppdatering bara! 

Ps. Tarre, tack för ditt fina brev! Jag blev så glad och väldigt sentimental när jag läste det. Jag älskar dig vännen!

torsdag 28 augusti 2008

Först skratten, sen dom där tårarna

Helena på Arvika 07
Jag och Bella på studenten
Jag har precis sagt hej då till Bella och Helena och nu sitter jag här och gråter som den blödiga typ jag är. Inte för att jag är sorgsen utan för att de två är starka, självständiga, smarta, kärleksfulla och bär hjärtat på utsidan. De får mig att vilja bli bättre på alla sätt och de stöttar och har alltid stöttat mig hur förvirrad, nere i skiten och odräglig jag än har varit. Det är samma sak med Christina, Jennse, Tarre och Netty. Vi var varandras soldater och trygga famnar under den jävliga högstadietiden och det är vi fortfarande. Även om det är avsevärt färre slag som måste utkämpas nu så har vi nog allihop blivit mer sårbara på något vis. Jag går inte isär när jag går med dem.

Jag fick ett resekit av Bullen och Helena som hej då-present. Tre chokladkakor och en bok, Paulo Coelhos första bok, Pilgrimsresan. Passande, eller hur? På insidan hade de skrivit:

"Hej Jenny! Eller ska man säga 'Hello Jenny'? :)
Vi vill lyckönska dig på din tripp till det främmande.
Vi har följt varandra genom många underbara och förrvirrade perioder
från: SPRIT - KILLAR - LASSE till SEX AND THE CITY
Zsa zsa zsu! Du har ögon som berusar en natt! - Med all kärlek Bella och Helena."

Två minuter efter de kom hit förut såg Bella att hon hade missat ett samtal. Efter många om och men fick hon tag på de som hade sökt henne och det visade sig att hon hade kommit in på sjuksköterskeutbildingen. Så istället för bara en hej då-fest så blev det en Bellaärsåjävlabrafest också, vilket är mycket roligare!

Grattis Josie!


Min bästa (och enda) syster fyller 21 år idag!
We used to call each other Katherine and Eve
I don’t know from where we got those names
We used to love each other with deep intensity
We used to fight with kicks and fists and nails
If I had a dime for everytime I been vile
I’d be a milionaire by now
You used your big sister calm
to tease me to tears
I used to pinch you a little bit too hard
On your wrists on your arms, if you look closely you can see the scars
Oh I have done things so mean and so grim
I’m too ashamed to say them out loud
I don’t think you get how much I regret
Oh here me when I vow
That I will always be your soldier
I’ll be marching by your side
I’m not deserting I’ll be there for you
Oh please please believe in this oath of allegiance
Thirteen years old, lipstick and boys
I never knew how lucky I was to have you
The great teenage depression our domestic civil war
When I think back you were the one to pull me through
Yeah what it comes down to is you are the one who truly understands
Wherever you go I hope that you know that I’m at your command
And I will always be your soldier
I’ll be marching by your side
I’m not deserting I’ll be there for you
Oh please please believe in this oath of allegiance
Oh, I will be strong for you, I will belong to you
Carry you, bleed for you
Run for miles

onsdag 27 augusti 2008

Why, oh why, would I wanna be anywhere else?


I fredags åkte jag och Elin till London för första gången. Det var minst sagt kärlek vid första ögonkastet. På tåget från flygplatsen satt vi med näsorna klistrade mot rutan och anglofilerna i oss jublade högre och högre för varje meter vi åkte.

Vädret var, till vår stora fövåning, jättefint. Efter att vi hade lämnat väskorna på hotellet gick vi till Oxford street som var det enda vi inte gillade på hela resan. Det var BARA turister överallt och stressigt som fan. Så vi tröttnade rätt fort och gick till en liten butik i Paddington och köpte kakor och gick till Hyde park och åt upp dem. På lördagen åkte vi till Covent garden för att gå på en liten au pair-träff. Förutom att vi tog trapporna upp från tunnelbanestationen (den sämsta idén någonsin, 139 trappsteg, behöver jag säga mer?) så var det väldigt roligt! Efter ett par timmar av fika och prat åkte vi till Finsbury park för att träffa Elins familj. Huset var mysigt, Elins rum var perfekt och familjen var störtskön.

Söndagen var festivaldag! Noah and the whale = en liten och för kort dröm, The Maccabees = Hugo Whites söta leende, dåliga ljudtekniker, favoritlåtarna, killen bakom mig som sa "I think we're in love", spelshemat som jag lyckades få och allt jag hade hoppats på.

I måndags ville vi inte åka till Sverige igen men på lördag flyttar vi dit och det är det enda jag kan tänka på just nu.

Ps. Jag var hos sjukgymnasten för att kolla vad som är fel på min rygg i morse. Tydligen är min bröstkorg större på höger sida, jag är stel i mitten på ryggen och jag har överrörliga leder. För att få stabilitet borde jag börja träna pilates och/eller yoga. Styrketräning, body pump och liknande kan vara direkt skadligt eftersom att jag är överrörlig. Sjukgymnasten sa att det är troligtvis därför jag inte gillar sån träning. Kroppen känner att det kan vara farligt. Och jag som bara trodde att jag tyckte att det var tråkigt. Nu vet jag vad som är fel i alla fall!

söndag 17 augusti 2008

In five years time you might just prove me wrong

Om det är någon som undrar varför jag inte funderar lika mycket i mina inlägg längre, utan mest skriver vad jag gör, så beror det på att jag inte riktigt kan fundera just nu. Jag har ingen aning om vilken riktning mitt liv kommer ta när jag väl befinner mig i London. Jag vet det mesta om det praktiska och jag kan ha teorier om allt det andra men jag vet ingenting säkert. Ruta ett, nytt kapitel och ingen aning.

fredag 15 augusti 2008

When I last saw Mary she lied and said it was her birthday

Elin är det snyggaste jag vet, till och med på bifogad bild.
En av mina mer irriterande ovanor, enligt mina vänner, är att jag tvingar dem att lyssna på låttext efter låttext och jag hävdar varenda gång att det är det bästa jag hört. Jag tänkte att den här gången så tar jag ut de rader som jag gillar bäst från N&TW's platta så slipper ni höra på mitt tjat. Det kan jag nästan lova. Nästan. So here we go, ett textkollage!

'But then I woke from the dream to realise I was alone
A tragic event, I must admit but let's not be overblown
I'm not trying to write a love song just a sad, pathetic moan
And maybe I just need change, maybe I just need a new cologne'


'I mean if love is just a game then how come it's no fun?
If love is just a game, how come I've never won?'


'When the baby's born
Let's turn it to the snow
So that ice will surely grow
Over weak and brittle bones
Let's leave it to the wolves
So their teeth turn it to food
It's flesh keeps them alive
As death helps life survive
The world can be kind in its own way'


'When the world was all covered by snow
I forgot the colours that the grass tend to grow
The trees were all leafless and lifeless and black
I wondered if the leaves could grow back'


'Well my bones were made in the womb
And they're the grains I'll leave in my tomb
And every piece will be consumed
By the love my heart endured'



'Oh, and when will our heartbeats fall into line?
And the click-clack
Of our boot heels
Beat out the same time?'


'It kills me to know
That when we are through
You go to your real lover
Who'll put real kisses on you'


'I will die and never ever hold your hand'


'But admittedly all these moments are just in my head
And I’ll be thinking about them as I’m lying in bed
And I know that they might not even come true
But in my mind I’m havin’ a pretty good time with you'


'There are ghosts and demons that hide in the dark
Wait till I find love and then they laugh

Oh they know that my body is no way good enough
Know that my heart is no way strong enough
To bear the sorrow that love brings
When I cower in fear the demons sing

That it's a hollow love
For a heart with no blood
In it's veins.'


'We are all just matter
That will one day scatter
When peaceful the world lays us down'


'Oh the cold wet wind blew over the heather
You wrote Charlie and Mary for forever
On the back of a rock that you picked up on the way

And in that perfect moment I nearly ruined it
By saying I love you and nearly meaning it
But you know I would never waste those words

When I last saw Mary she lied and said it was her birthday'