När man lever i nuet ställer man få frågor. När "framtid" är drömmar med lite substans och "dåtid" är för tråkig att tänka på eller för fin för att minnas så finner jag mig ordlös. Att i kronologisk ordning räkna upp vad jag gör under dagarna borde väl inte vara för svårt? Problemet är att det blir så platt när jag försöker. Att skriva; "Idag hade vi picknick i Hyde park" är informativt nog men... Hur kan jag förklara hur det kändes, hur det var att sitta mitt i London under sommarens sista blåa himmel med tanken i tusen bitar som endera skriker "Du älskar England, din dröm är här, STANNA!", endera "Sverige är ditt, din trygghet, åk hem när du ska". Och att jag håller med den första rösten. Det är för komplicerat för att skriva svart på vitt.
1 kommentar:
förstår dig precis jenny! det går inte att sätta rätt ord på sådana känslor.
Skicka en kommentar