I Lördags efter konserten och efterfesten(och efter-efterfesten) så hade jag ganska ont i halsen. Inte så konstigt tänkte jag då. Har man stått och skrikigt som ett Darin-fan och varit vaken till halv sex på morgonen känner man sig ju oftast ganska krasslig. Men det gick inte över i söndags och i måndags såg mitt svalg ut som sju svåra år. I går var det ingen skillnad så idag gick jag till doktorn. Det visade sig att jag troligtvis har körtelfeber(eller hångelsjukan som det kallas pga att det oftast smittas via kyssar). Dem var iofs inte säkra, det kan vara nån sorts virus också men vad det än är så finns det ingenting man kan göra åt saken. Det är bara att vänta ut.
Anyhow, när läkaren berättade för mig att hon trodde att det var körtelfeber fick jag hålla mig för skratt. Det är väl kanske inte den reaktionen man förväntar sig av en patient så jag höll tyst. Det roliga var att jag vet vem som har smittat mig. Egentligen var hela den här historien meningslös eftersom jag inte tänker berätta vem, men va fan, det är min blogg och jag antar att det bara är jag som läser den så jag gör som jag vill. Ha ha.
Kissing disease eller inte, i morgon ska jag in till stan och hänga med dom coola kidsen, aka Sandra, Elin, Ogg och Zedit. Lite kul får man väl ha även om man har 30-40 grader. Miiinst.
/ Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar