Det hade varit 7 månader som inkluderade ett krossat hjärta, tio sorters förnedring och ett brustet hem. Ilskan som gick som vågor genom blodomloppet hade kunnat förvandlats till barnagråt av en enda kram, men alla runt omkring balanserade på samma tunna linje. Jag var ingen, du var aprilhimlen och jag gav dig allt. Du gav mig ärr och jag har inte litat på ett fint ord sen dina hån.
Första natten i mitt nya andra hem. En madrass på golvet intill väggen i det annars kala rummet. Knotiga knän pressade mot den svala, nytapetserade väggen och sms efter sms till henne, hon aldrig släppt min hand. 7 månader med en täppt bröstkorg och nu skulle det vända.
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar