you and me and house and food

Etnologi är så spännande men samtidigt så frustrerande att man kan bli tokig för mindre. Det är ingen idé att försöka få grepp om vad det är börjar jag inse. Man får ströva omkring lite på måfå i den vildvuxna skogen som ämnet är, och lyfta på random stenar som ser intressanta ut. Och hoppas att man inte blir lurad av ett skogsrå eller träffar på en halt höna som frågar om man kan vägen till Rom. (Löjligt internt. Förlåt.)

På lördag väljer jag att lita på att SJ sköter sitt så att jag kan ta mig hem till Bohuslän. Familj och äldsta vännerna. Fint ska're va'.