my oh my how my blood boils

Elin och Oggy hade en soffa i sin minitvåa där jag brukade sova var och varannan söndag i gymnasiet. I den soffan drack vi te eller folköl och lyssnade på hundra CD-skivor och tusen låtar och pratade, pratade, pratade. Vi hade så många drömmar om hur det skulle bli sen när vi fick flytta. Bort ville vi och fort skulle det gå. Uddevalla och skolan var en tung, blöt ylletröja och i den soffan drog vi bort tråd för tråd. Alla de kvällarna, när vi varvade kustfägring och visioner, är de finaste av minnen. Varför jag kom att tänka på det nu är för att jag hörde det här: Vt08