onsdag 29 april 2009

She lives a life like abandoned wind



When I was an astronaut I didn't take my boots,
When I was a coal miner I didn't know the news,
When I was a record store I didn't have the blues,
I travel light and that's the life for me.

He doesn't care where else he goes,
He's not gonna take any extra clothes
or extra shoes to hide his feet
The ground is dirt, the dirt is sweet


When I go Londontown I'll stand under a rock,
Until I know all the time it takes to pack a clock,
Then I'll flip it over, close the key, and swallow the lock.
I travel light and that's the life for me.


He doesn't take his spoon or fork,
He's seen too many eating in New York,
He'll use his hands to pick and eat,
The fruit he finds, he'll find it sweet

[whistles]

When I was a waitress, I gave away my tips
When I was a call-girl, I gave away my hips
When I ran the kissing booth, I gave away my lips,
I travel light and that's the life for me


She lives a life like abandoned wind
Elemental wife, fortune is her friend,
I smile on a planet and a river made of light,
she's just a pebble on a waterfall tonight

When i go to Boston I stand around in jeans
And save the cash to leave by selling black-market baked beans
Denim's what I like to wear and has durable seams
I travel light and that's the life for me

She just a genious without a thinking cap
She doesn't pay the rent, she's funny like that
I don't know what she's on, she's here and gone
Rides a welcome mat on a jungle cat

[more whistles]

Both:
Fur's and silver chairs and shiny things are just a fuss
We'll eat all peanuts that we steal from the circus
We'll count the stars and go to sleep under the bus
We'll travel light and that's the life for us
 


Men du, jag ger dig min morgon

Jag vet inte vad jag ska skriva men det är på tok för dåligt med bloggning från min sida så något får det bli. 

Det senaste har jag funderat på hur människor ser på mig, vad de tror. Människor i allmänhet och men människor man brukade känna, men som man nu knappt kan kalla för bekanta, i synnerhet. För det första, kände de mig verkligen då? För det andra, tror de att jag fortfarande är som jag var när jag var 5, 8, 12, 14, 16 år? Jag tror ju det om många av dem. 

Saker på gång: 
Communion på söndag
Maccabees och Mumford and Sons på tisdag
Eventuellt Josh Weller nästa onsdag
Cherbourg 12 maj 
Och Ane Brun 20 maj

tisdag 21 april 2009

Lill-ligan

Förlåt för att jag knyckte bilden Christina, jag kunde inte låta bli!
Ligan ska få en ny liten medlem och nu är det inte långt kvar.
Jag saknar den blivande mamman.
Väldigt mycket.

måndag 20 april 2009

"Du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam"

Jobbet är i gång igen och tacka gode gud för det. En sak som jag har lärt mig här är hur bra det är för mig med en vardag och ansvar. Struktur. Om jag inte har det så har min pisces-hjärna en förmåga att sväva iväg lite väl långt. 

Mina hjärtan Bella och Tarre var ju på besök över helgen och det var inte lätt att säga hej då i lördags natt. Vi pratade mycket om nutid och framtid och blev nostalgiska över dåtiden. De första åren vi var vänner var turbulenta, som alla 14- och 15-åringars liv vanligtvis är. Vi och våran grupp av orginal (kallad "Ligan", först elakt av vissa andra sen tog vi till oss namnet och gjorde det till vårt. En liten vinst.) gillade nästan bara varandra. Även om den tiden var jobbig på många sätt och av flera anledningar så hade jag fruktansvärt roligt på grund av de tjejerna. Vi gick inte isär när vi gick med varandra är vad jag vill ha sagt. Och det stämmer fortfarande.

Nina är tillbaka i London där jag en smula själviskt tycker att hon hör hemma. Vi hade en tre och en halv timma lång fika och catch up på Starbucks i dag. Ämnen som avhandlades var bland tusen andra Irländska chavs, resplaner och den mest underhållande danska TV-produktionen någonsin, Unga Mödrar. Malou-Stella. Herregud. 
Vad du har varit saknad här, Nina.

Tarre:
Självklart fixar jag skorna! Jag mailar mitt kontonummer till dig.
 

fredag 17 april 2009

I will never love again with all my heart it just falls apart everytime I try

"Who am I to think I'm 
more than just one of those?
I'm just one of those."

Därför.

onsdag 15 april 2009

You forgot to close your eyes

Tarriosos har börjat blogga igen och det tackar vi för! Tarriosos, Tarre eller Mikaela Johansson för all del, kommer hit i morgon tillsammans med Bullen, Bella, Isabelle Andersson. Fabulöst!

Pappa ringde förut och vi pratade om Brighton och om en spännande jobbrelaterad sak. Mina föräldrar är så fina. De är verkligen alltid stolta över oss och får mig att våga mig ut på djupt vatten. Mina klippor. 

tisdag 14 april 2009

"The life you where promised never came"

Det kan bero på att jag har ett jobb som inte kräver särskilt mycket av mig men nu när jag har två veckors ledighet är jag mest rastlös. Sover för länge och är väldigt seg när jag är vaken. Inte kul. 

I dag när jag väl vaknade (inga klockslag nämnda, mamma läser) bestämde jag, Sanna och Elin oss för att åka in till svenska kyrkans café och fika. Sanna lyckades lokalisera deras enda exemplar av Illustrerad Vetenskap (det var från 2005 men man får inte vara kräsen) och det gjorde vår eftermiddag. Note to self: Säga till farmor att farfar ska spara alla nummer han får fram till jag kommer hem. Läsfest i sommar!

Nu lyssnar vi på Cherbourg tycker jag.

söndag 12 april 2009

Just like the rain

Första veckan av lovet är slut, Sandra och Oggy har åkt hem och familjen är tillbaka från sin weekend i Norfolk. Det har känts nästan onaturligt normalt att ha Oggan och Sandra här.  Som om vi inte har varit från varandra mer en någon vecka. Nu saknar jag dem för mycket.

I kväll blir det bio, närmare bestämt "Let the right one in". Jag älskar boken och det ska bli roligt att vara en av de få i salongen som förstår vad som sägs. 

fredag 10 april 2009

Brighton here I come

Förlåt Farmor, jag stannar i England. 

My heart told my head

Älskade Sandra ligger och sover i min bäddsoffa och snart tänkte jag också logga ut och sova några timmar. Jag ville bara berätta att jag tror att jag har bestämt mig. Inget mer dilemma. Det är bara ett par personer till jag vill rådfråga, få en sista puff i rätt riktning, innan jag skickar in anmälan. Tack för hjälpen, fina ni. 

En låt för att fira? Självklart, if you insist!