Var ska jag börja? Konserten var svettig, intensiv och otroligt rolig. De började hårt, fortsatte hårt och slutade ännu hårdare. Jag stod längst fram vilket inte är så vanligt nu för tiden. Alice Dellal var där förresten.
Efter spelningen så var jag på väg ut genom folkmassan och svimmade, ett resultat av varmt väder, vätskebrist, syrebrist och gud vet vad tror jag. Elin och Nina var där och de hjälpte mig ut. Jag tog nog lite väl djupa andetag och sen var panikattacken igång. Och jag kunde inte sluta hyperventilera och det var så pinsamt och frustrerande och obehagligt. Efter ett tag började mina händer domna och krampa. Attacken var så seglivad och ju längre det höll på desto mer skämdes jag och blev uppstressad över det och då fortsatte det såklart. Till slut kunde jag lugna ner andningen och jag fick ett glas jucie och en taxi beställd. Personalen, speciellt vakterna var så hjälpsamma. Så väldigt pinsamt och så väldigt dumt var det alltihop.
Elin och Nina, ni var så bra. TACK för att ni var där hela tiden och för taxin hem. För allt.
Jag mår bra nu, är bara lite trött och så.
(Nu får Christinas bebis ta och komma snart!)