torsdag 17 december 2009

Tänk om jag aldrig hade träffat er?




Ett axplock av alla fina människor jag har fått äran att lära känna här. Fan vad bra ni är.

tisdag 15 december 2009

Mama, I'm coming home






Klatsarsel som jag är snubblade jag illa natten till söndag och skadade mitt högra knä, rätt illa också. Men det har gått från att jag höll på att falla ihop i en hög och svimma när jag försökte gå i söndags till att fungera rätt okej idag så det kunde varit värre.
Saken är den att det är avslutningsmiddag med hela klassen i morgon med efterföljande utgång som jag nu inte kan vara med på. Inte kul men något självförvållat.

Till något mycket roligare! På fredag kommer jag hem till Sverige och får träffa alla fina ni igen. Bättre blir det knappast.

fredag 4 december 2009

nattens

- I need to go home. - You are home.

Första gången jag såg Almost Famous var på Kapellevägen med Elin. I går/förrgår såg jag den igen i Emma och Johannas bunker och den var ännu bättre än jag mindes. Jag är nöjd med att vara ung nu, absolut. Men tänk att vara ung på 60- och 70-talet.

"Never take it seriously, you never get hurt. Never get hurt, you can always have fun. And if you ever get lonely, you just go to the record store and visit all your friends"

"Look under your bed, it'll set you free"


"This song explains why I'm leaving home to become a stewardess"


"They don't even know what it is to be a fan. Y'know? To truly love some silly little piece of music, or some band, so much that it hurts"

fredag 27 november 2009

Jag har nästan ingenting men jag har det här. Mitt val att vara här. England. Det kanske är sorgligt men det är sant.

onsdag 25 november 2009

Vad kan man göra i Brighton? (Och London) Jo, man kan...

fota från en pir
spela piano i en park (Josefine)
ta gruppbilder på efterfester (Joe, Jonny, Jag)
party on the ceiling (ja, de menar det bokstavligt)
gå på klasskompisens spelning och göra grimaser bakom ryggen (Johanna och Tina)
göra mer grimaser framför en guinessvägg (Jonny och Alex)
bada i badkar efter party on the ceiling, dvs party in the bathtub (Ruby)
spela ölspel med kortlek (Linn)
se på gåshudsframkallande teater på Shakespeare's The Globe
sitta i en trappa på en BBQ och lyssna på fin-fin livemusik (Emma)

tisdag 24 november 2009

Jag är inte skyldig dig nåt längre

Mitt hjärta är ditt att förstöra, låt din vän få veta

Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen
Och vi såg på de unga och glömska, i båtar och i varandras armar
och tänkte "skuld och lidande väntar på er fortfarande"

jag stod där med ögonen slutna
Så som man gör inför långa vägar

jag saknar inte mycket
Men jag saknar illussionen
Av att vad som helst kan hända

Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann

Jag var slut när du hittade mig i GBG-regn

Behöver lite kärlek från fel sort, och sympatier från fel håll

Lillebror, bli inte som jag när du blir stor
Du stod i dörren och sa, är det här allt det bli så dör jag
Lillebror bli aldrig som jag

Alla är äldre nu och ser efter varann
Dom har molnen i famnen
Men du skriver ord som mord i handen

åh, gud det gör så ont att något så nära kan vara så långt bort

och jag vet att allt är falskt och bedrägeri
men det struntar jag i, för vi dansar och du har så mjuka läppar

Elvispojkarna som slänger upp påskliljorna
Andra Långgatan-flickorna med hjärtat av på mitten

Vi skulle stjäla allt
Och slänga bort det igen
nu finns det inget värt att stjäla
men du - du sätter höstsolen i eld

Och jag var ingen
du var aprilhimlen

Det kan ta slut i morgon
eller hålla på för alltid
ibland är det så

Och vad vet du om gryningen
Förrän du mött varje morgon, med sömnlösa ögon

Universum är ett monster
men det har sparat dig och mig

Vad skönt att veta, min vän?
När du tappar förståndet
Du inser snart igen,
att det inte är första gången

jag går inte isär
när jag går med dig

Och allt vi uppfann, dom gör allt det där igen
Men ingen är riktigt ärlig, ärlig är man i gryningen

Varje hårstrå på ditt huvud har jag räknat
Du är värd mer än allt fåglarna samlat

Kan jag gå med dig hem från bussen?
Kan du möta mig på bänken där vi delade den första folkölen?

Jag kommer inte höra av mig igen, och jag kommer inte ta skulden
Så säg det och få det gjort, det finns bara ett enda sätt att brinna upp

Vad jag bryr mig om är att se som i slowmotion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde nyss

Du säger att kärleken, aldrig var till för dig.
Att du aldrig känt vinden, högt över trädtoppen.
Säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig.
Varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt. Natten lång om du älskade en gång.
Och kanske älskar än, spelar den nån roll? Nej, kanske ingen, kanske allt egentligen.

Jag måste sova tills vintern är borta
Jag måste säga nåt idag innan jag somnar
Jag måste dricka nåt innan jag vågar prata
Och när jag borde prata har jag redan somnat

Och du - så vacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter

Bara Håkan.

onsdag 18 november 2009

your heart's too good for this town

Jag befinner mig i Emma och Johannas bunker som bär upp Miami Hotel. Spotifylistan är "Your Belly in My Arms" och aktiviteten är grammatikplugg. Eller, det är Johannas och Emmas aktivitet i alla fall. Vad jag gör skulle jag kanske inte kalla plugg. Mer "stirra-ner-på-papperet". Eller något liknande. Jag avskyr att känna mig dum och det gör jag verkligen nu. Det är bara att bita ihop, försöka passa ihop pusselbitarna och trösta mig med omtentan i Göteborg i januari. För Göteborg lär det bli. (Men tack för den peppande kommentaren Maria, fina du)

Farmor! om du läser det här så vill jag prata med dig på Skype snart. Jag saknar dig.

Ps. Är det någon som har något bra anti-insomnia tips? Lite sömn ökar inte studieförmågan direkt.