Du säger att kärleken, aldrig var till för dig.
Att du aldrig känt vinden, högt över trädtoppen.
Säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig.
Varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt.
Natten lång om du älskade en gång.
Och kanske älskar än, spelar den nån roll?
Nej, kanske ingen, kanske allt egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar