Pistachvänner och tanketussar

Två

pistachvänner,

Oggy & Elin

Idag (eller igår om man måste vara petnoga) träffade jag pistachvänner. Dom är min lycka.

Uddevalla var ganska kallt men ändå bedårande i solen. Jag är nyförälskad i min hemstad och som alltid när jag är nyförälskad så måste det ta slut, om inte för alltid så i alla fall för en tid.

Det slog mig när jag skrev detta, precis nu, att jag bara blir förälskad när jag innerst inne vet att det inte kommer att hålla eller ta slut inom en snar framtid. Det sorgligt, kanske tillochmed patetiskt, och jag har aldrig tänkt på det förut... Det är precis därför jag älska och hatar att skriva mer än allt annat. Det organiserar mina tankar och får mig att se saker som jag tussat ihop i ett hörn av min hjärna, på gott och ont. Mina texter inte alltid bra, ännu mer sällan vackra, men dom innehåller alltid sanningar, tanketussar, från min hjärna.

En pistachvän, Sandra, skriver bra och fotar fint. Medsocker.blogg.se